Föräldrar, sluta ge barnen klamydia!

NEJ, det kan kanske verka så men det är för den skull inte så. Det är under inga omständigheter det ökade antalet sexpartners som leder till fler av sexuellt överförbara sjukdomar. Åtminstone står inte dessa två företeelser i den minsta relation till varandra proportionerligt sett. Det är istället själva den moderna sexualfientligheten som är boven. Jag ska nu förklara det uppenbara här just för att jag under de senaste dagarna upptäckt att det tydligen behövs förklaras. Med sexualfientlighet menar jag heller inget speciellt drastiskt utan den där nya och obehagliga konsensusen om att det är ganska bra om våra fina äppelkindade ungdomar väntar med att plocka fram könsorganen och istället tittar på Disneyklubben.

I verkligheten är det inte speciellt bra alls. Ett av skälen till detta är att man som regel blir ruggigt skum och missanpassad av att vänta med sex och det är inte så kul att sedan behöva spendera sina trettio hos dyra självhjälpskonsulter som ska lära ens förvirrade och frustrerade uppenbarelse lite normalt beteende så att det ska fungera att vistas i samma rum som de människor man plötsligt inser att det nog ändå hade varit en smärre poäng om man i tidig ålder hittat fram till manér och en livsstil där man problemfritt kunnat ligga med dem.

Men allt detta (i och för sig oerhört viktiga) kan vi ändå tillsvidare lämna där hän. Vi ska nu istället prata om sjukdomar. För det är idén om sexuell avhållsamhet - och då menar jag också närliggande måttlighetsfilosofier som själva idén om att det man på idealplanet nog ändå bör ha är några stänk av "ansvarsfullt" sex med ett fåtal partners - som gör att skyddande blir nästintill helt osannolikt ur ett logiskt perspektiv.

För om jag nu tänker gå den korrupta vuxenvärlden till mötes och vara en sådan där "fin" och önskvärd tonåring och därför bara planerar att ha sex inom det (människofientligt låga) statistiska snittet runt en sex sju personer under hela det här livet, ja då känns det inte speciellt angeläget att skydda sig ALLS. Inte om vi pratar om en verklighet där man faktiskt väger risker mot fördelar. Hos cykelhandlarn till exempel; tror jag att jag framöver någon gång i månaden bara ska cykla på mossig skogsväg till lanthandeln, ja då kommer jag knappast att invester i någon cykelhjälm. Det går nämligen inte att hjärntvätta folk till att göra så skruvade riskbedömningar. Talar någon däremot om hur sinnesjukt roligt det är att cykla och att jag nu när jag köpt hojen antagligen kommer att frestas att använda den dagligen både i terräng och kryssa mellan bilar i hysterisk statsmiljö, ja då kommer jag nog helt sannolikt att se meriterna i att skydda skallen som princip och att den där hjälmen nog fan inte är en så dum idé.

För om jag håller mig ungefär inom det sexuella snittet eller mindre - precis som mina livrädda och avundsjuka föräldrar hoppas - så drabbas jag I värsta jävla katastrofsämsta fall, någon enda försumbar gång, av lite bagatellartad och synnerligen lätbotad klamme. Allt annat är liksom helt jävla osannolikt att spela med - det KAN givetvis hända precis hur jävliga saker som helst för den skull - men tro inte att du får en vanlig tonåring att köpa det då denne i den osexuella vardagen upplever sig ta betydligt större risker utan att blinka. Det är dessutom den sorts klamme som - trots det måhända lätt pinsamma i att få den - utan några större komplikationer kan botas med en hastig antibiotikakur och det så pass lättare att den utan tvekan får ses som värd det jämfört med ansträngningen i att först köpa, sedan plocka fram och slutligen också använda den omständiga kondomen. För insisterar jag på kondom som kvinna, så har jag ju i stort sett därigenom talat om att jag är eller rent av givit mig identiteten att jag är just en sådan där mer tvivelaktig person som knullar runt. Att jag gör det just på det där oönskade sättet som varken föräldrar, kuratorer eller numer ens de jämnåriga numer tycker att man ska. Är jag däremot en vanlig tjej som i knullande stund bara har ett av de där enstaka och helt försumbara samlagen som statistiskt sett ska avverkas i detta jordelivet, ja då är det faktiskt inte så viktigt. Kanske kommer jag om jag insisterar på att skydd ska till vid sidan av detta också att ses som en direkt riskperson och oavsett om jag verkligen löper någon risk för sådan stigmatisering så är jag sannolikt rädd för att skicka signaler som gör en sådan tolkning möjligt.

Så ni föräldrar i trettiofem-femtioårsåldern som sitter hemma med tummarna hårt pressade och hoppas på att er konservativa manipulation gjort susen och att era unga knullar lika jävla erbarmligt lite som ni gjorde under er misslyckade ungdom runt AIDS-åren. Det är ni som nästinill ensamt är skyldiga till klamydiaepidemierna. För vilken människa som helst förstår att om man istället för de sexuella asketism som ni föreskriver har ambitionen att njuta av sex och knulla för att det är trevligt och när andan faller på  (istället för det där om när man veeerlkiiigen känner för det) så tar man faktiskt den sorts risk där det för de allra flesta människor oavsett ålder känns både vettigt, logiskt och helt naturligt att skydda sig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Gan

Väldigt intressant åsikt. Jag har inte ens funderat på ämnet från det hållet tidigare.

2011-08-15 @ 15:41:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0