Slutet på linjen och någon slags ny början...
Det här är fjärde nystarten av den här bloggen. När livet ömsom har känts riktigt jävla svårt att hantera har jag förkrossat plockat ned den, eftersom jag känt att jag ändå aldrig mer kommer att kunna förmå mig att skriva i den. Sedan har man mot alla odds ändå förlikat sig med tillvaron och lusten att uttrycka sig har dessutom som regel gjort sig påmind och då har den skamset plockats fram igen. Den här gången är dock allt helt annorlunda och precis tvärtom. Bloggen har legat i dvala ett tag och nu är det istället tänkt att den ska återupplivas. Skälet däremot är som vanligt (höll jag på att säga) en privat tragedi. Mitt liv tog nyss en oväntad och tragisk vänding, en som väl egentligen kanske borde ha varit väntad, förutsatt att jag nu bara varit en smula villigare att tolka alla tecken i den riktningen så som de rimligen borde ha tolkats. Hursomhelst så försvann den person jag under tio år sett som min allra bästa vän ur mitt liv abrupt förra torsdagen. Såhär i backspegeln kan jag väl se att relationen oss emellan fungerat riktigt illa i åtminstone 2,5 år och att det nog faktiskt i mycket varit halvdåligt ännu längre än det. Jag har dock i det mesta blundat för det bara för att slippa tänka den otänkbara tanken på att min bästa vän ska försvinna ur mitt liv. Vi levde ju inpå så länge och skrek ju liksom aldrig åt varandra, däremot var det många onödiga, tidsödande och allmänt själsdödande samtal kring hur saker mellan oss skulle fungera. Fler än jag ens orkar tänka på och de hade nog inte blivit färre. Nåja, nu är det som det är och jag har slutat att hoppas för man känner alltsomoftast när det inte finns någon väg tillbaka. I ärlighetens namn ska jag säga att jag nog inte tror att jag någonsin kommer över henne, men jag föreställer mig däremot att jag antagligen, på något sätt kommer att lära mig att leva med att det är just så…
Dessutom tror jag att jag i och med denna förändring av mitt liv kommer att ha en del energi och motivation att skriva och blogga lite mer än vad jag gjort på sistone. Hoppas att jag har rätt i det!
